I USA ingår att genomföra forskningsprojekt redan i grundutbildningen till bildterapeut. Att producera och konsumera forskning ses som en fråga om överlevnad för professionen. I en översiktsartikel beskrivs forskningsmetoder som använts i studier om bildterapi (Einat & Metzl, 2008). En genomgång av 17 publicerade effektstudier (Reynolds, Nabor & Quinlan, 2000) visade att bildterapi gav en ökning av skattad självkänsla, social aktivitet och upplevd hälsa, samt minskning av ångest och depression. Amerikanska bildterapeutförbundets (AATA) hemsida www.arttherapy.org ger riklig information om utvecklingen av bildterapi, om olika resurser för bildterapiforskning, och om bildterapi i nyhetsmedia. Särskild uppmärksamhet ges åt ”outcome studies”, undersökningar av bildterapins effekter.

I England kopplas bildterapeutisk forskning till högre utbildning som söks efter grundutbildning och gedigen praktisk erfarenhet av yrket. Engelska bildterapeutförbundet (BAAT) organiserar forskningsnätverk som består av forskare inom akademin och av kliniskt verksamma bildterapeuter: www.baat.org/atprn.html Andrea Gilroy (2006), menar att det är dags att inrikta forskningen mer på klinisk praxis och att skapa ”our own kind of evidence” – göra vetenskap av vår beprövade erfarenhet. En sammanställning av den evidens för bildterapi som finns i dag har gjorts av bildterapeutförbundet i Australien och Nya Zeeland: www.anzata.org/professional-info/ (följ länkarna Evidence based Treatment och Clinical Research and Evidence Based Practice).

Bildterapi definieras internationellt som en”mind-body intervention” inom komplementär och alternativ medicin (KAM) (Malchiodi, 1999). Bildterapi används inom somatisk sjukvård som ett komplement till sedvanlig medicinsk behandling. I samband med trauma, sjukdom och krävande behandlingar har bildterapi visat sig öka möjligheter till kommunikation, bearbetning av svåra känslor, ge minskning av symtom samt ökad energi (Luzzatto, & Gabriel, 2000; Luzzatto, Sereno, & Capps, 2003). Monti et al. (2005) har i en s k RCT-studie (randomiserad, kontrollerad experimentell studie) visat att en kombination av bildterapi och Mindfulnessträning gav en signifikant minskning av stressrelaterade symtom och ökad hälsorelaterad livskvalitet hos 93 kvinnor med cancer. Bildskapande kan vara ett redskap att arbeta med förändrad kropp och identitet vid sjukdom, vilket i sin tur kan hjälpa personen att motverka och övervinna upplevelser av fragmentisering i samband med sjukdom (Ziesler, 1993).

Svensk forskning har visat att mentala och fysiska funktioner påverkas av konstnärliga terapier. Inom ramen för ett rehabiliteringsprogram för patienter med kroniska smärttillstånd och sjukdomar med psykosomatiska inslag erbjöds konstnärliga terapier: dans-, drama- musik- och bildterapi. Resultaten visar att konstnärliga uttryck och intryck som aktivt bearbetas verbalt, kan ändra förloppet i psykosomatisk sjukdom (Theorell, et al, 1998). Britt-Maj Wikström (1998) har visat att reflektion över konstbilder i en grupp friska äldre personer, gjorde dem mer socialt aktiva och förbättrade deras fysiska hälsa. De blev dessutom gladare och kunde bättre hantera stress jämfört med en grupp som istället diskuterat vardagshändelser. Eva Skåréus (2007) undersökte i sitt forskningsprojekt lärarstuderandes självbild och professionella identitet via deras digitalt skapade bilder. För analys och tolkning användes en kombination av genusteorier, bildsemiotik och sociokulturella teorier. Kvinnor och män visade sig gestalta sin kommande yrkesroll på olika sätt, som ett individuellt uppdrag respektive en social gruppaktivitet.

Inger Öster (2007) har i en randomiserad studie med kontrollgrupp undersökt bildterapi med kvinnor med bröstcancer. Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapin skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna. I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård.

Birgitta Gunnarsson (2008) har utvecklat en psykosocialt inriktad behandlingsmetod baserad på Trädtemat – The Tree Theme Method (TTM). Syftet är att skapa en livsberättelse med fokus på vardagslivets aktiviteter samt att skapa en vision av framtida möjligheter och mål. Avhandlingen utgör en beskrivning av TTM och utvärdering av hur patienter och terapeuter upplevt metoden. Ytterligare studier är nödvändiga för att undersöka dess betydelse i ett längre tidsperspektiv.

Inom psykiatri har en studie visat att bildterapi och andra skapande aktiviteter gett goda behandlingsresultat där psykofarmaka och verbal psykoterapi inte fungerat (Körlin, et al, 2000). Resultaten visade att konstnärliga terapier är särskilt lämpliga för patienter med posttraumatiska symptom och suicidala tendenser. Karin Egberg Thyme (2008) har jämfört verbal psykoterapi och bildterapi som korttidsbehandling vid depression och undersökt betydelsen av bildpsykoterapi vid kroniska smärttillstånd. Resultaten visar att bildpsykoterapi är likvärdig med samtalsbaserad psykoterapi, men också att sambandet mellan kroppen och känslorna tydliggörs genom bilderna.

Socialstyrelsen (2010) skriver i sitt förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd: ”Hälso- och sjukvården kan erbjuda bildterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns ………….” Det vetenskapliga underlag som åberopas är en översiktsstudie (Ruddy & Milnes, 2005) som granskat bildterapi för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som tillägg till sedvanlig behandling. Slutsatsen är: ”Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av bildterapi i tillägg till sedvanlig behandling, vid jämförelse med enbart sedvanlig behandling.”

Mekanismerna bakom dessa effekter har diskuterats inom olika områden. Enligt psykoanalytisk teori har symboliseringsförmågan stor betydelse för individens hälsoutveckling. Bildskapande och estetisk upplevelse kan väcka plötsliga och oväntade associationer som kan ge ”nycklar” till problemlösning. Enligt andra teorier kan konstnärliga symboler bättre än ord beskriva den inre verkligheten (Spencer, 1997). Upplevelser, tankar och känslor får i bildmässig gestaltning en struktur och kan därefter uttryckas i ord. Biologiska effekter av verbalisering av traumatiska upplevelser har påvisats. Immunförsvaret förbättras (Berry & Pennebaker, 1993), och receptorer för stresshormon i hjärnan påverkas, vilket skulle innebära mindre risk för depression och minnesstörningar (Seckl & Ohlsson, 1995). Bildterapi kan därför antas öka vitalitet, motståndskraft och återgångsförmåga vid trauman av olika slag.

Sammantaget finns alltså ett visst, men ännu ej tillräckligt vetenskapligt stöd för att bildterapi kan utgöra ett viktigt komplement i en rad olika behandlingsformer samt vara hälsofrämjande ur ett folkhälsoperspektiv.

Text: Birgitta Englund