Svensk forskning har visat att mentala och fysiska funktioner påverkas av konstnärliga terapier. Inom ramen för ett rehabiliteringsprogram för patienter med kroniska smärttillstånd och sjukdomar med psykosomatiska inslag erbjöds konstnärliga terapier: dans-, drama-, musik- och bildterapi. Resultaten visar att konstnärliga uttryck och intryck som aktivt bearbetas verbalt, kan ändra förloppet i psykosomatisk sjukdom (Theorell, et al, 1998). Efter två års behandling förbättrades upplevelsen av allmänt hälsotillstånd samt ångest-depression, dessutom minskade antalet kroppsliga symptom något. Wikström, et al (1998) har visat att reflektion över konstbilder i en grupp äldre friska personer, gjorde dem mer socialt aktiva och förbättrade deras fysiska hälsa. De blev dessutom gladare och kunde bättre hantera stress jämfört med en grupp som istället diskuterat vardagshändelser.
Eva Skåreus (2007) undersökte i sitt forskningsprojekt lärarstuderandes självbild och professionella identitet via deras digitalt skapade bilder.

Inger Öster har i en randomiserad studie med kontrollgrupp undersökt hur bildterapi påverkar kvinnor med bröstcancer. Resultaten visar att de kvinnor som deltagit i bildterapi skattade sina copingresurser och sin livskvalitet signifikant högre än kvinnorna i kontrollgruppen. De uppgav även bättre fysisk och psykisk hälsa. Kvinnorna som deltagit i bildterapi skattade dessutom stärkt kroppsuppfattning och ljusare framtidsperspektiv samt mindre upplevelser av biverkningar från behandlingarna. I bildterapin kunde kvinnorna även uttrycka och reflektera över egna behov som de tidigare inte berättat om. Resultat talar sammantaget för att bildterapi utgör ett värdefullt komplement vid rehabilitering av kvinnor med bröstcancer inom onkologisk vård. Läs mer

Inom psykiatri har en studie visat att bildterapi och andra skapande aktiviteter gett goda behandlingsresultat där farmaka och verbal psykoterapi inte fungerat (Körlin, et al 2000). Resultaten visade att konstnärliga terapier är särskilt lämpliga för patienter med posttraumatiska symptom och suicidala tendenser.

Karin Egberg Thyme (2008) har jämfört verbal psykoterapi och bildterapi som korttidsbehandling vid depression och undersökt betydelsen av bildpsykoterapi vid kroniska smärttillstånd. Resultaten visar att bildpsykoterapi är likvärdig med samtalsbaserad psykoterapi, men också att sambandet mellan kroppen och känslorna tydliggörs genom bilderna. Läs mer

Mekanismerna bakom dessa effekter har diskuterats inom olika områden. Enligt psykoanalytisk teori har symboliserings-förmågan stor betydelse för individens hälsoutveckling. Bildskapande och estetisk upplevelse kan väcka plötsliga och oväntade associationer som kan ge "nycklar" till problemlösning. Enligt andra teorier kan konstnärliga symboler bättre än ord beskriva den inre verkligheten (Spencer, 1997). Upplevelser, tankar och känslor får i bildmässig gestaltning en struktur och kan därefter uttryckas i ord. Immunförsvaret förbättras (Berry & Pennebaker, 1993) och receptorer för stresshormon i hjärnan påverkas, vilket skulle innebära mindre risk för depression och minnesstörningar (Seckl & Ohlsson, 1995). Bildterapi kan därför antas öka vitalitet, motståndskraft och återgångsförmåga vid trauman av olika slag.

Sammantaget finns alltså ett visst vetenskapligt stöd för att bildterapi kan utgöra ett viktigt komplement i en rad olika behandlingsformer samt vara hälsofrämjande ur ett folkhälsoperspektiv.

Text: Birgitta Englund

Upp

Vid Umeå Universitet pågår för närvarande flera forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på bildterapins betydelse för upplevelse av identitet och hälsa.

Hämta sammanställning av pågående projekt ...